Tyst kunskap inom EMC

Inom kunskapsteori . brukar man skilja på två typer av kunskap; explicit respektive implicit kunskap. Det talas ibland om så kallad tyst kunskap. Vad innebär tyst kunskap inom EMC?

Explicit kunskap kallas ibland även uttalad kunskap eller påståendekunskap, och kännetecknas av att vara teoretisk, objektiv kunskap, lätt att förstå, samla in och dokumentera. Med implicit kunskap (’tyst’ eller ’outtalad kunskap’) avses kunskap som ofta är underförstådd och svår att uttrycka i ord. Den är erfarenhetsbaserad, praktisk och erhålls genom övning och erfarenhet.

 

Typiska exempel på detta är att knyta skorna eller cykla men inte kunna förklara hur det ska gå till utan att först visa hur man faktiskt gör. Det är kunskap som så att säga sitter i väggarna och lärs in genom socialisation, typiskt via en mästar/lärling-relation. Utan möjligheten att lära sig tyst kunskap av en mer erfaren person så måste man istället experimentera sig fram till den på egen hand, vilket blir både tidsödande och kostar pengar. Av detta skäl så innebär en alltför snabb personalrotation på en arbetsplats ett generellt hinder för att kunna bygga värdefull tyst kunskap.

 

Mot bakgrund av detta kan vi fråga oss vilken den tysta kunskapen typiskt kan vara inom EMC och hur man erhåller sådan kunskap? Två exempel på väsentlig tyst kunskap är tidseffektiv felsökning vid uppkomna EMC-problem samt att vidta de optimala åtgärderna för att lösa sådana problem. En erfaren EMC-ingenjör kännetecknas av att inte lösa felsökning och åtgärder genom att använda en trial-and-error metod där man mer eller mindre blint och slumpmässigt provar sig fram i hopp om att så småningom hitta en lösning. Ett sådant arbetssätt blir både onödigt tidsödande och kostsamt, vilket kan vara mycket bekymmersamt om det handlar om att lösa ett oförutsett EMC -problem som uppstått i ett tidskritiskt skede av ett utvecklingsprojekt.

 

Det finns tyvärr exempel på hur just sådana situationer lett till så avgörande förseningar av en produkt att det till och med allvarligt påverkat marknadsandelarna för företaget. EMC-problem i större system karakteriseras av att kunna vara mycket komplexa och svåra att bena ut på ett effektivt sätt när de väl uppstått. Mängden tyst kunskap har därför stor betydelse för hur snabbt och effektivt ett oförutsett EMC-problem kan lösas. Viktiga frågor i ett sådant läge kan vara, var i systemet man bör börja felsökningen, vilka felsökningshjälpmedel man ska använda och vilka slutsatser man drar av resultaten man får fram. Därefter måste man ta beslut om vilka åtgärder som i första hand ska provas. En svårighet är att veta hur stor effekt olika åtgärder kommer att ha i en given konstruktion. Ska man satsa på en enskild åtgärd eller en kombination av åtgärder? Här kan den tysta kunskapen vara mycket viktig.

 

Idag är det vanligt att företag endast har någon enstaka eller ett mycket litet antal egna EMC-ingenjörer. Somliga företag har ingen egen EMC-kompetens utan förlitar sig på användning av konsulter. Oavsett vilken lösning man valt så kan det vara av avgörande betydelse hur stor tyst kunskap som EMC-resurserna besitter. Handböcker, standarder, testdata mm är alltid viktiga delar av den explicita kunskapen när det gäller att skapa goda förutsättningar för EMC. Utan tillgång till den tysta EMC-kunskapen så blir dock beredskapen för att effektivt kunna hantera oförutsedda EMC-problem låg, vilket i sin tur kan orsaka stora oförutsedda kostnader i tidskritiska faser av en produktutveckling. En väsentlig del av riskhanteringen inom EMC är därför att säkerställa tillgången till tyst kunskap så att den finns till hands när behov uppstår.

 
Peter Stenumgaard
EMC-redaktör, Electronic Environment