Ett vanligt fall när elektromagnetisk kompatibilitet inte råder är när vi av någon anledning får radiostörningar. Den typen av problem blir allt vanligare och beror på att modern teknik hanterar signaler som utan att direkt vara radio hanterar höga frekvenser. Men det händer också att något går sönder och oavsiktligt börjar generera radiosignaler.

Här har vi råkat på två fall där ställdon i ventilationssystem börjat störa. En ganska enkel produkt som inte borde ha något alls med radio att göra.

På två olika platser i Stockholm fanns s.k. radiorepeaters uppsatta. Det är en anläggning som tar emot radiosignaler med en mottagare och återutsänder på en annan frekvens. Syftet är att avsevärt öka räckvidden för mobil kommunikationsradio, exempelvis budfirmor men det är även vanligt för amatörradio. Meningen med en radiomottagare är att den ska vara känslig på sin mottagarfrekvens för en önskad signal men den blir tyvärr också känslig för diverse andra signaler på den frekvensen och lite däromkring. Inom EMC finns ju begreppet tålighet för utrustningar men det är inte tillämpbart på radiomottagare på samma sätt och det är därför det finns EMC-krav på utrustningars avgivna emission – för att skydda radiomottagning.

Det skulle visa sig att störande ställdon fanns i ventilationsanläggningar dels i ett hotell och dels i en skolas gymnastiksal. En stor del av arbetet var redan utfört av anmälaren, att på ganska sannolika grunder peka ut varifrån störningarna kom, en uppgift som inte alltid är lätt i tätbebyggda områden. Sedan blev det Elsäkerhetsverket som med stöd av EMC-lagen utförde tillsyn och krävde åtgärder från fastighetsägarna, detta då störningarna bedömdes vara oacceptabla. Verkets roll är enbart att agera utifrån regelverket och lägger sig inte i det rent tekniska och ger inga råd eller tekniska lösningar på hur problemen ska lösas.

Många gånger väcks dock en viss nyfikenhet att reda ut vad som egentligen hänt, speciellt som det i detta fall handlade om mycket vanliga komponenter som finns i mängder av liknande installationer. I flera fall har störningsärenden gått vidare till marknadskontroll av misstänkta produkter som kanske inte uppfyller EMC-kraven och då med försäljningsförbud som påföljd. Samarbete med en av fastighetsägarna förde med sig att vi fick två ställdon för en enklare analys.

Vid provkörning i labbmiljö gick det att återskapa störningarna och slutsatsen blev att något började självsvänga med hög frekvens i ställdonens ena gränsläge.

I ställdonen finns elektronik som stoppar motorn så den inte överbelastas vid gränslägena. Orsaken visade sig vara uttjänta elektrolytkondensatorer. Intressant nog fungerar ställdonen bra i övrigt, trots felaktiga kondensatorer, så innehavarna hade inte själva märkt att något var galet men det blev en bredbandig störsändare som bonus. Kablagen fungerar som sändarantenn och räckvidden blev mellan 300 – 1000 meter. Med nya kondensatorer i ställdonen upphörde störningen som främst drabbade frekvensområdet 140 – 160 MHz som används för diverse kommunikationsradio.

Referenser:

• Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet
• Förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet